måndag, september 18, 2006

På jakt efter den tid som flytt



Igår när jag besökte Muggen på Götgatan för en söndagsfika med Elin och Helene fick jag min egen lilla "Madeleinekaka-upplevelse" när jag kände lukten från den espressoshot som skulle förgylla min latte (aka vuxenvälling). Och precis som i Marcel Prousts "På jakt efter den tid som flytt" så triggades ett flöde av tankar fram, bilder och känslotillstånd schvisade snabbt förbi, omöjliga att fånga mer än för några snabba sekunder. Sekunder av intryck som ögonblicket senare är omöjliga att återskapa.

Att det var just lukten av av kaffebönor som snabbt skulle försätta mitt tillstånd direkt tillbaks nästan ett och ett halvt år tillbaks i tiden var föga överraskande. Rakt tillbaks till ett Starbucks i slutet av Old Broad Street några få meter från en av Londons största tågstationer; Liverpool Street någon gång våren 2005. Det är lunchtid och det är kö ända ut på gatan och ett gäng ungdomar av olika nationaliteter jobbar febrilt för att kön ut på gatan inte ska slingra sig längre bortåt Liverpool Street Station. Det är stressigt, det finns ingen plats för misstag som skulle ytterliggare drar på tempot i kön. Trots stressen är humöret gott och lugnet behållet.

Oftast brukar det vara så att musik är det som mannar fram minnen från det förflutna men igår eftermiddag var det snarare en speciell lukt som försatte mig i ett visst känslotillstånd och jag hörde till och med låtarna från de där blandskivorna av väldigt varierande kvalité som vi spelade på vårat kafé någonstans i bakgrunden i mitt huvud. Ibland när jag vill återskapa känslan och minnena från en svunnen tid så brukar jag sätta på en platta som jag lyssnade mycket på den aktuella tiden. Problemet blir jag vill tillbaks till den tiden oftare och oftare och minnena och ljuden nöts ur och förlorar mening.

Jag antar att det är något sorts desperat sätt att försöka fylla sin existens med mening och någonting att hålla fast i. Men det finns ingen mening, allt är bara tillfälligheter, lyckan sprids vind för våg. Minnena har ingen vidare funktion, det är bara virvlande och oklara bilder. Det finns ingen anledning att titta tillbaks mer än att förvirra sig själv och ens syfte. Man måste vara här och nu för det är det enda vi vet säkert. Om ens det.

Dagens låt: M83 - I Guess I'm Floating

1 kommentar:

the lost feeling sa...

har du läst hela På spaning efter den tid som flytt? jag hittade ett paket på akademibokhandeln med alla böcker för 159 kr. ett fynd! ska läsa nån gång. men är för rastlös just nu. kan bara läsa bukowski och steve earle.

har jag sagt att min kompis bor i liverpool nu! jag måste dit. kolla på fotboll! ska du med? till våren?