Sally Cinnamon

Ey, gamla POP-rävar kan än:
http://di.se/Nyheter/?page=%2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fstat%3d0%26ArticleID%3d2005%2f10%2f28%2f162765

och:
http://www.svd.se/dynamiskt/noje/did_10934506.asp

Och på tal om gamla POP-rävar så var jag på klubben Gang Of Four vid Marie Leveau igår för att jag hade hört att gamla POP-räven Terry Eriksson skulle spela låtar från nya Embassy-plattan. Jag blev självklart för full och kommer idag inte ihåg någon av de låtar de spelade igår. Men jag hade trevligt i alla fall.

Ps. "POP" står inte här för musikstilen pop som härstammar ur ordet populärmusik utan betecknar här den legendariska svenska musiktidningen som under 90-talet i princip ändrade på gott och ont hela den svenska musikjournalistiken, som dom själva hatade.

POP-rävar står då här för idag några lite äldre män (ja det var i stort sett bara män som skrev i POP förutom några få undantag) i 40-årsåldern som skrev en del otroligt bra musikjournalistik en gång i tiden. Men som sagt; dom kan än om dom bara vill. Fast det är lite glesare mellan de briljanta texterna nuförtiden. ds.

Åh jag måste bara ta med en krönika av Natalia också så klart eftersom hon är bäst:
http://expressen.se/index.jsp?a=441536

Slutet är ju bäst:
"Rock har nämligen noll samvete. Inom rock är det status att vara macho, grisig och omoralisk. Rock är dumskalle. Det är knark, synd, gitarrer, ondska, dåligheter och elaka snubbar som skiter i sina bäbisar. Och så länge som Pete vägrar att uppsöka närmsta biktstol finns det ju ingen anledning för moderna ungdomar att lyssna på rockmusik."
Jag ska bli som Natalia när jag blir stor.

Dagens låt: Electric Light Orchestra - Mr. Blue Sky