måndag, december 07, 2009

Årets album

1. Animal Collective - Merriweather Post Pavilion [Spotify]

Det är lite underligt men den här skivan har haft en sådan självklar plats bland årets bästa album att jag tagit den för given och glömt av dess briljans. Den läckte ju redan 2008 och borde med den digitala ålderns tideräkning också ha räknats in från datumet den fanns tillgänglig på nätet och inte när skivbolag bestäme sig för att tillgängligöra ett plastfodral.

Men då hade jag också missat chansen att få sätta den här etta på en årets bästa album-lista. För där hade den hamnat nästan vilket år som helst under 00-talet. Så bra är den. Sara Martinsson på Sonic gick så långt som att ifrågasätta sitt yrkesval som rockjournalist när hon inte givit skivan 9/10 när hon först recenserade skivan när den kom. Det finns så många detaljer att peka på att man lätt förvillar sig och glömmer den stora helheten.

Och det kan vara lätt att tro att det varit en unison hyllningskör. Men det finns faktiskt vissa som missförstått den här skivan å det grövsta. Som blir bländade av den starkt lysande stjärna som Merriweather Post Pavilion är. De har skrivit saker som att AC "nog skulle kunna göra en riktigt lysande popskiva om de bara kunde lägga band på nerven att ständigt twista till och hacka upp saker och ting". Eller att AC "begraver de sköna tonerna under ett berg av osorterad ljudbråte".

Folk får skylla sig själv när de missar den obestridliga skönheten i Merriweather Post Pavilion och jag borde kanske fokusera på vad som egentligen gör skivan till ett av decenniets bästa. Men som Olof Rundcrantz skriver på Digfi: "Animal Collectives musik har blivit större än ord någonsin räcker till att förklara."

2. Washed Out - Life Of Leisure [nodata.tv]

Kanske egentligen en EP. Men vem fan bryr sig om formatsbegränsningar i dessa dagar? Det här sex låtarna är några av de starkaste popmelodierna jag har haft ynnesten att få höra under 2009. Ta bara New Theory. Sakta puttrar den graciöst fram på en försiktig sångmelodi. Redan där inser man att det är en fantastisk låt. Men när versen upphör och bara den nynnade sångmelodin tar vid skjuts låten rakt upp i pophimmelen. Bara den bedriften är värd en plats på den här listan. Sen bara råkar de resterande fem spåren också hålla absolut högsta klass.

3. Anna Järvinen - Man Var Bland Molnen [Spotify]

Anna skaffade sig redan med sitt debutalbum Jag fick feeling en outbytbar plats i mitt hjärta. På Man var bland molnen nöjer hon sig inte med att spinna vidare på första skivans framgångsrecept. Här tas ytterligare musikaliska kliv framåt. Men även om det musikaliska samarbetet med Dungen är spännande så är det kanske Annas utveckling som textförfattare som firar sina största triumfer här. Jag vet ingen popartist som skriver bättre texter på svenska just nu. Håkan Hellström, Christopher Sander och Annika Norlin får alla erkänna sig besegrade.

4. Grizzly Bear - Veckatimest

Fine for now är den bästa uppdateringen på Fleetwood Mac klassiska låt Albatross jag någonsin hört och det bästa spåret på sönderhyllade Veackatimest bland alla Beach Boys-körer och gitarr-utsvävningar. Men framför allt är den här samlingen låtar så bra för att Grizzly Bear hela tiden vågar ta dem till sina logiska, och ibland ologiska, följder. Live, som jag sett dem två gånger under året, lyckas de dessutom återskapa låtarna felfritt och med en lättsamhet som beundrar.

5. Bibio - Ambivalence Avenue

När jag recenserade Ambivalence Avenue i somras för Dalarnas Tidningar skrev jag följande: "Stephen Wilkinson, som han egentligen heter, hoppar mellan instrumentalt gitarrplinkande, utflippade hiphop-beats, Curtis Mayfield-soul och spröda poplåtar. Men bara på ett fåtal ställen tappar han fokus." Den här skivan har bara växt ju mer jag lyssnat på den sedan dess. Haikuesque (When She Laughs) är en av årets vackraste låtar.

6. Atlas Sound - Logos [Spotify]

Jag gillade även Bradford Cox första soloalbum Let The Blind Lead Those Who Can See But Cannot Feel som kom förra året. Men aldrig att jag var beredd på den här kvalitetshöjningen. Men man började ana att något stort var på gång när Noah Lennox-samarbetet Walkabout dök upp i somras. Resten av skivan är kanske inte bara samma typ av fyrverkeri till popmusik. Men här finns pärlor som Criminals och utsökta Quick Canal där Laetitia Sadier från Stereolab gör en superb sånginsats.

7. Taken By Trees - East Of Eden [Spotify]

Också en glad överraskning. Föregångaren Open Field var en förvisso smått trevlig popplatta men i ärlighetens namn ganska tråkig i sin helhet. När jag såg Victoria spelade på Accelerator-festivalen gick jag därifrån p g a ointresse. På hennes andra album är det minsann andra bullar. Förutom de tveksamma försöken att sjunga på svenska så består den här av fasansfullt vacker pop som To Lose Someone, Anna, Watch the Waves, The Greyest Love of All och Day by Day.

8. The Field - Yesterday and today

Debutalbumet From Here We Go Sublime från 2007 är nog snudd på omöjligt att överträffa. Den är topp-10 av decenniets bästa album i min bok. Men på Yesterday and today gör Axel Willner ett imponerande försök som nästan når ända fram. På sitt andra album händer det mer, låtarna är inte lika återhållsamma. Det är kanske båda skivans fördel och nackdel. Det är svårt att göra om samma bedrift och därför gör Axel alldeles bäst i att utveckla konceptet.

9. Girls - Album [Spotify]

De oändliga artikelvinklarna på sångaren Christopher Owens bakgrund i Children of God har gjort sitt bästa för att grumla sikten för de fina låtar som faktiskt gömmer sig på det här debutalbumet. Men det lyckas som tur är inte helt och hållet. Framför allt är det bredden på låtarna som imponerar. Från raka poplåtar som Lust for Life, shoegase-doftande Morning Light till crooner-ballader som Headache. Bitvis mycket lovande.

10. Wilco - Wilco (the album) [Spotify]

I min recension i Dalarnas Tidningar av den här skivan skrev jag: "Faktum är att det låter bättre än någonsin. Tidigare har jag ibland kunnat irriteras av deras ojämnhet. Men inte ens där har jag något att anmärka på längre. Wilco är som ett årgångsvin och på det här albumet har de förädlat sitt sound till snudd på perfektion. Jämte My Morning Jacket framstår de mer och mer som 00-talets främsta amerikanska rockband. "

11. Here We Go Magic - Here We Go Magic
12. A Sunny Day In Glasgow - Ashes Grammar [Spotify]
13. Fontän - Winterwhila [Spotify]
14. Memory Tapes - Seek Magic
15. Prefab Sprout - Let's Change The World With Music [Spotify]
16. The Very Best - Warm Heart Of Africa [Spotify]
17. The Crêpes - What Else? [Spotify]
18. El Perro Del Mar - Love Is Not Pop [Spotify]
19. Bear Quartet - 89 [Spotify]
20. The Pains Of Being Pure At Heart - The Pains Of Being Pure At Heart [Spotify]

21. Ingenting - Tomhet, idel tomhet [Spotify]
22. Rainbow Arabia - Kabukimono [Spotify]
23. Skriet - Skriet [Spotify]
24. Neon Indian - Psychic Chasms [Spotify]
25. Jenny Wilson - Hardships [Spotify]

4 kommentarer:

oskar. sa...

Håller med om förstaplatsen och finner det fortfarande märkligt att vissa envisas med att vilja skala bort delar av Animal Collectives musik. Känns som att det intressanta skulle gå förlorat i sådant fall.

För övrigt kul med Washed Out. New Theory är, näst efter My Girls, antagligen årets bästa låt. För få som upptäckt honom i det här landet.

Christian sa...

Jag köpte precis tre biljetter till Memory Tapes spelning här i London i januari! Gillar Memory Cassette bättre, men hoppas att han kommer bjuda på några såna låtar också.

Anonym sa...

Jag saknar Vivian girls och Asobi seksu på din lista. Deras albumsläpp har varit deceniemilstolpar.

Johanni Sandén sa...

oskar: Jag är inte förvånad att gemene man tycker att AC låter konstigt. Men en kritiker på en av de fyra stora dagstidningarna ska kunna se kvalitén i deras musik.

Christian: Håller med, Memory Cassette är bättre. Memory Tapes var faktiskt lite av en besvikelse när jag hörde den först.

Anonym: Vivian Girls är charmiga men inte min grej fullt ut. Asobi Seksu hade jag inte hört förut men lyssnade lite nu på myspace. Låter trevligt.