Boxningsfilmer.

"You are the champion of my heart"
Om jag har svårt för krigsfilmer är jag däremot mycket svagare för boxningsfilmer. Jag vet inte, det kanske är Morrisseys och Klas Östergrens fel. Men det är ju alltid den där underdog-perspektivet och hämndsymboliken som man fastnar för. Att ovanstående film också har ett uppenbart klasskampstema gör inte saken sämre.

[thomazfoz] hi
[thomazfoz] what are your favorite indie bands?
[lazysod] orange juice, the embassy, saint etienne, joy division, the radio dept
[lazysod] yrs?
[thomazfoz] bright eyes, rosebuds, black rebel kmotorcycle club, cat power
[thomazfoz] are all of them indie bands?
[lazysod] you mean my favourite bands?
[thomazfoz] yeah
[lazysod] yeah i guess you can call them that...it depends on what your definition of indie is?
[thomazfoz] bands who create their own songs independent from whats going on on the media
[lazysod] can you develop that please?
[thomazfoz] they create what they want.. its not a marketing thing
[lazysod] well that can be very difficult to tell...
[thomazfoz] yeah but you feel it
[thomazfoz] a good method to distinguish them is to know if they are in the big four
[lazysod] so indie is just anti-commercial thing?
[thomazfoz] no
[thomazfoz] its the liberty to create
[thomazfoz] music for the music
[lazysod] ok


Karin Dreijer i intervju i Dagens Nyheter apropå att använda popmusik som plattform för att sprida sina politiska åsikter:
- Om man vill få ut politiska åsikter är det bättre att skriva en artikel. Annars blir musiken bara ett redskap. Låtarna har ett värde i sig. De ska inte användas för att paketera annat.

Rena känslor och nysprungen förälskelse

Merz - Dangerously Heady Love Scheme
Även fast den säkert kommer vara med i diskussionerna till 2006 fulaste skivomslag och trots att Coldplays Chris Martin hyllar dem så är det inte svårt att också se vad som är så bra med Merz. Låten här ovanför är en av skivans allra bästa.


Cacoy - Yoko Majikick Ono
Japanska Cacoy har i år äntligen fått distribution i Skandinavien av Efterklangs bolag Rumraket. Låten är tagen från deras album "Human Is Music" och finns att köpa på Dotshop (liksom Merz album).

Haha igår vann Embassy priset för bästa pop/rock på Manifestgalan. Så här löd juryns motivering: " Kraften av rena känslor, nysprungen förälskelse och musik så smärtande bra att det retar oss till vansinne. ".
Exakt, exakt, jag kan inte annat hålla med.

Andres om The Kids 'La Sociéte Nouvelle':

"Det ligger skivor över hela golvet. Chipsen trampas allt längre ner i ryamattan och grannarna ovanför ringer ilsket på dörren. Ingen öppnar. De har ju fullt upp med att hångla till St Etienne-hits, leka Peter Hook med luftbasen i vadhöjd och vråla med i Love will tear us apart.
Den förutsägbart älskvärda euforin på efterfesten som vägrar ta slut låter sig inte gärna förevigas. Men på The Kids debutalbum är solen ständigt på väg upp utanför någons andrahandskök i Midsommarkransen, Blossa starkvinsglögg det enda som finns kvar att dricka.
Ändå fortsätter La Sociéte Nouvelle sitt skamlöst publikfriande dj-set tills den allra sista gästen slocknat på badrumsgolvet."

Åh. Kärlek.

Vad är dealen med...

Vad fan är dealen med krigsfilmer? Det är bara en massa snubbar som gråter för att dom kommer på att dom saknar sin fru och sina barn och inte är så hårdbarkade när allt skjutande och pangande kommer igång, som dom en gång trodde att dom var hemma i sin lilla hemstad.

Tacka vet jag gammal klassisk filmunderhållning som Cabaret:


Inledningen till 'Cabaret' är nåt av det snyggaste jag sett koreografmässigt i filmväg. Helt makalöst faktiskt.


Dagens låt: Belle And Sebastian - Another Sunny Day
Ok, jag kanske kan vara sist i världen att förstå och uppskatta Belle And Sebastian. Men jag kan inte säga annat än att det inte alls passat mig tidigare i livet men nu helt plötsligt känns det perfekt. Har nyligen köpt in senaste skivan "The Life Pursuit" där den grymma "Another Sunny Day" finns med som man kan ladda hem från skivbolagets hemsida; högerklicka bara på titeln här ovanför och tryck sedan "Spara mål som". Dessutom går deras två första album "Tigermilk" och "If You're Feeling Sinister" varm i min ipod just nu. Det är skotsk popperfektion. Kom ihåg var ni läste det sist!

Två blandskivor

När jag satt mig ner för att sammanställa blandskivan till Anne kom jag snabbt på att jag ville ha med alldeles för många låtar för att det skulle få plats på en skiva. Så jag brände helt sonika två styckna istället för bara en. Ganska nöjd blev jag. I alla fall med den första skivan. De här 34 låtarna är väl på ett ungefär dom låtar som gått som varmast i min ipod den senaste tiden.

CD1.
1. Boards Of Canada - Tears From The Compound Eye
2. Cut Copy - Time Stands Still
3. BoomBip - The Move
4. Au Revoir Simone - Through The Backyards
5. The Embassy - Flipside Of A Memory
6. Primal Scream - Get Duffy
7. Out Hud - It's For You
8. Saint Etienne - Avenue
9. Electronic - Getting Away With It
10. America - Ventura Highway
11. The Stone Roses - Elephant Stone (7-inch Remix)
12. Kanda - Face It
13. The Tough Alliance - Now That's What I Call Indulgence
14. Squarepusher - Tommib
15. The Magnetic Fields - 100 000 Fireflies
16. Kevin Shields - Goodbye
17. Ada - Maps

CD2.
1. Girls Tape Store - Niji
2. New Order - Fine Time
3. Ben Watt - North Marine Drive
4. Cass McCombs - Subtraction
5. Patrick Wolf - Bloodbeat
6. Kevin Shields - Are You Awake?
7. Saint Etienne - Like A Motorway
8. TIAC (Three Is A Crowd) - Illiterate
9. Fontän - Alla Kan Se Dig
10. Mixtapes & Cellmates - Static Oh Static
11. My Bloody Valentine - Strawberry Wine
12. Opiate - Snow Story
13. Saint Etienne - Girl VII
14. Manic Street Preachers - So Why So Sad (Avalanches Remix)
15. Pet Shop Boys - Heart
16. Trembling Blue Stars - The Far Too Simple Beauty
17. Handsomeboy Technique - Your Blessings



Dagens låt: Mixtapes & Cellmates - A. Pavement B. Home
Fantastisk My Bloody Valentine-inspirerad historia, speciellt den sista en och halv minuten. Den låten och vackra "Static Oh Static" går att ladda hem här.

Favvisar

::: FAVORIT JUST NU :::

Läsning:
-Ondskan (Poptidning)
-Nordisk kvinnolitteraturhistoria (Bokantologi)

Dryck:
-Chai-té latte
-Apelsinjuice på morgonen

Maträtt:
-Madras på Indian Garden (Heleneborgsgatan)
-Kikärtsbiffar hemma hos Johan (Alfred nobels allé)

Butik:
-Badlands (Skånegatan)
-Grandpa (Södermannagatan)
-Romas livs (Torsten almsgata)

DVD:
-Six feet under (utan tvekan, utan konkurrens)

Band:
-Differnet
-Saint Etienne
-Mr. Fingers

Skiva:
-Can you jack? Chicago acid and experimental house 1985-1995 (Soul jazz)

Café:
- SoFo (Skånegatan)

Man:
Martin Hansson, bassist i The Concretes (såg han på tunnelbanan häromdagen, han hade en sån extrem snygg kavaj och ett perfekt ansatt skägg)

Kvinna:
Tove Edfeldt (såg Hannah Med H igen för ett tag sedan där hon är sååå söt, precis som när hon spelar Kerstin i Alla vi barn i bullerbyn)

Låt:
-The Magnetic Fields - 100 000 Fireflies

En elektrisk stöt som skakar om ens sinne

Den tyske romantikern E.T.A Hoffman sa en gång nåt i stil med att "litteraturen ska vara som en elektrisk stöt som skakar om ens sinne" och jag tycker det är så briljant sagt. Man borde egentligen ha en sådan fundamental inställning till alla kulturyttringar. Känner man inte en sådan elektrisk stöt borde man kasta det bakom sig och bara fortsätta framåt. Men istället verkar vår kultur i någon sorts halvapatiskt tillstånd där de mesta slentrianmäsiga ursäkter till kultur bara slinker igenom vårat medvetande utan att någon kritiserar och ifrågasätter. Visst det finns några instanser i vårt samhälle där kultur fortfarande har den omedelbara effekten, men det är så försvinnande få. Vilket i och för sig gör dom ännu mer hedransvärda och älskvärda.

Det är när jag tänker på sånt här som jag mer och mer föröver min blick på fragment estetiken som inspirerar mig mer och mer de här dagarna. Alltså det "oavslutade" som bättre än det "fullständiga" och "färdiga" verket. Ungefär som när man går förbi en vattenpöl och solen snabbt med intensivt bländar en i ögonen. En kort stund av briljans.

Jag trodde att "Girl VII" var den låt med Saint Etienne som bäst visade på det uppenbara släktskapet mellan dom och The Embassy. Tills jag för några dagar sedan hörde den gamla Saint Etienne-dängan "Duke Duvet" en låt man får för sig The Embassy byggt hela sitt sound på. Alltså jag slutar verkligen aldrig att beundra Saint Etienne och deras underbara musik. Deras tre första album "Foxbase Alpha", "So Tough" och "Tiger Bay" är ett sådant trippel äss i absolut popperfektion. Lyssna bara på "Can't Sleep", "Kiss And Make Up", "Avenue", "Leafhound", "Like A Motorway" och "Hug My Soul". Helt fantastiskt.

Helt fantastiskt är också Differnets cover på The Embassys "It Never Entered My Mind" på nya Friendly Noise-samlingen "Are You Scared To Get Happy?". Alla som gör covers på The Embassy är hjältar i min bok. Har inte hunnit lyssna igenom resten av skivan men det jag hört verkar lovande.

Dagens låt: BoomBip - The Move

A shockingly spineless way

Jag vill egentligen inte hoppa in i diskussionen om vem som kastade ölglas i vems huvud och vem som hamnade på sjukhus, eftersom det vet ju bara de inblandade. Jag tänker inte hålla med någon eller säga emot någon heller. Alla bara antar saker fram och tillbaka och skvallrar värre än någon av kvällstidningarnas fredagsbilagor. Det man vet säkert är att på The Tough Alliances hemsida kan läsa att dom "hereby declare a Fatwa on the Swedish rock group The Sounds. This is for laying their filthy hands on The Embassy in a shockingly spineless way".

Ja, alltså något sorts bråk mellan The Embassy och The Sounds. TTA ställer sig givetvis på Embassys sida (vem ställer sig på stackarna The Sounds sida? hehe). Rykten (dom flesta går att läsa i The Sounds gästbok)säger att det hände nu i helgen och att någon hamnat på akuten.

Okej, jag bryr mig nämnvärt vad som sägs i de flesta popkulturella forumena om denna tvist. Det som dock stör mig är att vissa hävdar att både TTA och Embassy av någon anledning skulle vara nazister och att det skulle vara det som utlöste bråket. Hur kan någon för sig att tro det? Först och främst finns det antagligen otroligt många andra anledningar till att ett bråk skulle uppstå mellan The Sounds och The Embassy.

Men också; TTA är otroligt influerade av hiphop vilket lätt kan spåras i deras musik. De har bland annat gjort en cover av 50 Cents 'Many Men' och i deras hit "Take No Heroes" sjunger de ut sin kärlek till Snopp Doggy Dog, Jackie Wilson och Ice Cube bland andra. Och The Embassy i sin tur är starkt influerad av amerikansk house som t ex Mr. Fingers. Housescenen startades i grunden av homosexuella afroamerikaner under 80-talet i städer som Chicago och Detroit. Homosexualitet och afroamerikaner är INTE något nazister skulle ha med att göra i överhuvudtaget.

Dagens låt: Handsomeboy Technique - Your Blessings

Söndagslyrik

Idag bjuder jag på lite söndagslyrik här på min blogg. Jag tänkte börja med den gamle gode Baudelaire och hans dikt "Dimmor och regn" som handlar om årstider. Det är ju ett fenomen som i stor utsträkning påverkar ens vardag. Men sällan behandlas det inte mer än väldigt ytligt oss människor emellan. Det blir lätt väldigt klyschigt och det är väl inte så konstigt med ett ämne som inte alls går att påverka. Det är bara att acceptera att det styr ens sinne.

Sena höstar, vintrar, vårar dränkta i lera,
sövande årstider, ni som min själ håller av
för att ni sveper i slöjor och vet balsamera
hjärta och hjärna djupt i er vaga grav!

På denna slätt där en isig stormvind hörs snyfta
och där i långa nätter vindflöjeln kvider
skulle min andres korpvingar lättare lyfta,
öppna till flykt, än i milda knoppningstider.

Intet ljuvare finns för ett dystert hjärta
och för en sorg, sen länge i rimfrost klädd,
än ert slocknade grå på ögats hinnor,

bleka årstider, ni vårt klimats härskarinnor
- om ej att två och två bedöva sin smärta
sent i månlös kväll på en tillfällig bädd.

Jag vill ha vår. Nu.

För ca 6 år sedan var jag på klassresa i Österrike. En dag så åkte vi ner till Italien och besökte Venedig över en dag. Vi var bara där några timmar men jag glömmer aldrig hur vackert det var där. Någon gång måste jag återvända dit. Det är någon sorts skimrande mystik över den staden. Jag tänker ibland på Marcus Birros skildringar av Venedig i "Alla djävulska främlingar" och ett kort jag tog från Rialtobron på alla båtar i vattnet. Det är kanske som Lord Byron skriver i sin dikt "Venedig" att det "är Italiens mask, Europas spegelsal". Jag vet inte, men såhär börjar i alla falla den dikten:

Jag såg Venedig från den sorgens bro
Som från palats till blykammar går;
Jag såg hur speglade i vattnets ro
Hus efter hus en magisk strålglans får;
Runt om mig spänner många hundra år
Ut vingarna, en svunnen Äras prakt
Sprids som ett leende; bevingat står
San Marcos pelarlejon än på vakt
Som då när havet självt det till sitt välde lagt.

Jag vill härmed avsluta söndagslyriken med en popkulturell text signerad ingen mindre än Plura Jonsson; en av Sveriges bästa poptextförfattare. Låten heter "Stora steg, stora tårar" och finns på Eldkvarns album "Himmelska Dagar".

Kom ut ur kulissen, älskling, kom ut ur din
stad av sönderskjutna minnen.
Det var en målande historia, men föreställningen
är slut se'n en timme.
Ridån föll; du verkar trött och sjuk.
Drick inger mer nu, inget blir ändå som förut.


Dagens låt: Squarepusher - Tommib

Can you feel it?

Sitter och laddar hem gamla houseklassiker. Love it. Mr Fingers 'Can You Feel It?', Frankie Knuckles 'Tears', Joe Smooths 'Promised Land', A Guy Called Gerald 'Voodoo Ray' osv osv... Jag har liksom inte lyssnat på på så mycket house den senaste tiden. Det var mycket mer för några år sedan då favoriterna var Metro Area och Moodyman. Visst jag gick också ner i spagat när Isolées fantastiska album 'We are monster' kom förra året, jag gjorde piruetter till Lemon Jellys 'Stay With You' när jag hörde den första gången för ett år sedan, spelade lufthousepiano till Out Huds 'It's For You' i våras och trodde jag var i paradiset när jag hörde Julian Jabres 'Swimming Places' inne på Honest Jons på Portobello Road för första gången i somras. Annars har det varit mest pop och elektroniskt för mig den senaste tiden. Men nu, nu ska jag fylla min ipod med så mycket gammal klassisk house jag bara kan komma på. Har ni några bra tips så är ni mycket välkomna!

Utöver de ovan nämnda spåren så blir nog dagens låt: New Order - Fine Time

Ralph Wiggum

Åså skjuter han bara iväg och lämnar alla sina kollegor långt bakom sig:
Fredrik Strage om Ralph Wiggum

Karln är genialisk.

Jag har ont i halsen just nu och har inte så mycket pengar. Men jag försöker leva ett anständigt liv ändå. Jag kurerar mig med att köpa fyra skivor, ett magasin, ett par jeans och en kofta. Tur att man har en sån snäll mor att låna pengar av när man är på så frikostigt humör som jag var på igår och idag.

Dagens låt: Saint Etienne - Hug My Soul