Håkan i DN Söndag.

Håkan Hellström gav en välplacerad känga till trendängsliga stockholmare i en intervju i DN's söndagsbilaga. Jag kan inte annat än älska honom för den okonstlade inställningen:

- Det senaste bandet som fick mig att gasa rejält var Glasvegas. De är lite trafikfarliga faktiskt. För mig är de det stora utropstecknet.

Man får nästan inte säga att man gillar Glasvegas, eftersom de har blivit så otroligt hajpade. Jag läste en krönika med tesen "först att gå emot hajpen vinner". Vad tycker du om det?

- Jaså är det så? Det förstår jag inte. Det där en typisk Stockholmssjukdom, ett virus som lyckligtvis inte har spritt sig till Göteborg än.

Är det så?

- Definitivt. Jag tycker det låter helt befängt. Jag vet inte vad ni har för er häruppe egentligen. Jag tycker synd om er, ärligt talat, om ni håller på med såna "mind games". Jag beklagar. Jösses vilka tilltrasslade människor. Det bekräftar min tes, att vissa musikjournalister inte håller på med musik, de håller på med mode och trender. Det har inget med känsla eller estetik att göra, de är ute efter andra saker. Det är ytterst opålitliga människor som jag som tur är aldrig umgås med.

Annars måste jag säga att det var en av de sämsta intervjuerna jag någonsin läst med den folkkäre Håkan Hellström. Inte på grund av honom. Utan på grund av den helt förvirrade uppsättning frågor DN:s Hanna Hellqvist hade laddat upp med. Till och med den alltid så tillmötesgående Håkan verkar tycka frågorna är konstiga. Varför frågar hon om hans föräldrar och syskon? Herregud människa gör din research innan intervjun och sätt sådan information i en faktaruta.

Hela intervju är ett alldeles fantastiskt praktexempel på hafsverk. Fråga-svar-artiklar kräver ju lite att svaren är fylliga och intressanta. Men eftersom frågorna är så otroligt menlösa och ogenomtänkta så blir svaren därefter. Håkan måtte ju vara en av de mest intervjuade popartisterna i Sverige under 2000-talet så, visst, att hitta nya frågor och infallsvinklar hos honom kräver kanske lite extra. Men Hanna Hellqvists frågor brinner ju verkligen av ointresse och tidsbrist.

Poängen med intervjun var givetvis Håkans segertåg på alla galor den senaste tiden. Men ändå måste jag fråga varför dom i överhuvudtaget lägger ner möda att göra den där intervjun. Vi får inte veta nåt nytt och de oinsatta i Håkan lär knappast fått en speciellt klar bild av honom. Om det inte vore för Håkans lilla utläggning om ett trendängsligt Stockholm hade jag mailat och klagat hos DN för att jag slösat min tid att läsa deras meningslösa söndagsintervjuer.